Nu har jag laddat in ett gäng bilder i den här datorn. eftersom det var så länge sedan det kom med några foton på böoggen, lägger jag in flera stycken nu.

Vilgot har blivit lite lättare att ha och göra med den senaste veckan, det verkar som att den värsta tvåårsförvirringen kanske är över. Han tycker mycket om sitt nätverk av vuxna som tycker om honom och pratar mycket om saker han kommer ihåg. Han frågar också om den eller den kommer och hämtar på dagis eller om vi kan cykla hem till någon när jag hämtar honom. Jag tycker dock att det är lite för långt att cykla till Norrköping, Uppsala eller till och med Solna en vanlig vardagskväll.

Igår var vi på Johannes treårskalas vilket Vilgot tyckte var jätteroligt! begreppen födelsedan, paket och kalas är nu ganska tydliga för honom och helt klart positiva. På vägen hem sjöng han och jag hörde några välbekanta ord som gjorde att jag kunde identifiera “Idas sommarvisa”. Idag var vi inte till Huddinge centrum och köpte sandaler till lilltrollet. Samtidigt passade vi på att kolla in nationaldagsfirandet som var riktigt trevligt med gratis ballonger, popcorn, bakelser, saft och kaffe. Sedan hölls det tal och till sist var det en konsert med Kalle Moreaus och hans band. vi stod långt fram och Vilgot charmade tanterna med att stå upp i vagnen och dansa och klappa i händerna - tills han blev trött och satte sig att vila i min famn, men då var det bara två låtar kvar som tur var. Lite senare hemma på altanen stämde han plötsligt upp i “Blåsippan ute i backarna står”, där han kunde hela första versen. Det är tydligt att han lär sig en hel massa sånger på förskolan, jättekul!

På bilderna kan ni se hur han spelar bandy med Ben, somnar med mamma i soffan en fredagskväll, äter frukost med varm choklad på altanen imorse, poserar med pappa och vattnar blommorna men slangen.

Vilgot har nu firat sin tvåårsdag och det tyckte han var fantastiskt. Dagen innan sin födelsedag hade han kalas och fick alldeles otroligt med uppmärksamhet och presenter. Morgonen efter sjöng vi för honom och han fick äta tårta och bullar i sängen medan han öppnade sina paket. På förskolan satte de upp flaggan, sjöng vid maten och gav honom ett kort. Idag, en vecka senare, pratar han själv om sin födelsedag och hur roligt det var. Överhuvudtaget pratar han mycket. Långa meningar och många olika ord som han också klarar av att böja rätt. Det är väldigt roligt att få en inblick i hans tankar och resonemang som inte alltid är helt logiska. Förvånansvärt ofta har han dock förstått komplicerade saker och det blir tydligt hur mycket han minns och lär sig.

I helgen har Per och jag varit på bröllop på västkusten och Vilgot bott hemma hos mormor och morfar. Då är han mormors goding och sover i morfars säng. Han fick också gå på Kolmårdens djurpark med morfar och Joel och ta en provtur med segelbåten. Det var en glad och lycklig liten kille vi hämtade upp i går kväll i Norrköping.

Något Vilgot tycker är roligt nu är att få bära något i affären, få pengar och gå och betala själv i kassan. Han är jätteduktig på det och dessutom väldig artig och säger “varsågod”, “tack” och “tack så mycket” vid rätt tillfällen. Naturligtvis hälsar han också fint när det är hans tur och säger hej då och vinkar när han är klar. Artigheten håller i sig även i andra situationer. Han är t.ex. ofta först framme vid en dörr eller en grind, öppnar den, står och håller den öppen samtidigt som han säger “varsågod” och väntar tills man har gått igenom innan han kommer efter.

En annan stor del just nu är att han är rädd för mycket. Speciellt åska, humlor och monster. Det resulterar i att han inte vågar vara ute på altanen eller gräsmattan ensam och att han gärna vill bli buren när vi kommer hem ifrån förskolan. Detta sammanfaller med att han gärna säger nej till allt vi föreslår och väldigt tydligt vill besämma så mycket som möjligt själv. Men i det stora hela är det ändå en väldigt rolig period nu när vi kan diskutera så mycket och han kan göra så många saker själv. Idag konstarerade Per att Vilgot kan fler sånger, både text och melodi, än han kan… Precis samma tanke hade jag imorse när Vilgot för första gången själv sjöng “Ekkorn satt i granen” och genast drog till med alla ord och två hela verser, men jag vågade inte säga något då han pratar också mer och mer tyska, något vi hoppas att han kan upprätthålla ett tag eftersom språk är väldigt bra att kunna.

Förra veckan var hektiskt med mycket jobb och Vilgot som blev sjuk precis innan han skulle åka till mormor. Han fick hög feber, över 40 grader, och det höll i sig i flera dagar. han hade det ändå bra i Norrköping med både mormor och morbror som gjorde allt för att han skulle trivas trots att han inte alls var frisk. På fredagen åkte jag ner och då var han redan mycket bättre. Det verkar som att han hade “tredagarsfeber”, tydligen inte så ovanligt hos små barn.

Idag när jag kom till förskolan satt han och hans jämnåriga kompis i varsin gunga och sjöng “Ja må han leva”. Ett barn fyllde visst år idag och de hade firat honom. Det ska bli roligt att se hur han reagerar när det är hans tur om två veckor. han har helt klart förstått att det är något speciellt med födelsedagar och det innebär paket och tårta som båda är saker han tycker om.

Kristi Himmelsfärd har dagis halvdag på onsdag och klämdag på fredag, vilket innebär att någon måste vara ledig med Vilgot och det uppdraget har denna gång fallit på mig. Det ska bli så skönt! Men jag har fått jobba in en del i helgen och nu ikväll och säkert dyker det upp saker jag får göra hemifrån under ledigheten. T.ex. ska jag skriva på en artikel som jag inte hunnit börja på. Iallafall ser jag fram emot att få vara hemma och disponera delen som jag vill.

Operationen i torsdags gick bra. Per var med när Vilgot sövdes och när han vaknade och mormor väntade i väntrummet under tiden. Han var trött och hade lite ont den under torsdagen. Fredagen hade han fortfarande lite ont, men sedan har han inte klagat mer. Vi har iallafall hållit oss hemma i helgen och fått mycket gjort i huset och trädgården. Vilgot var så glad att mormor och morfar var här och senare i helgen kom farbror Ben på besök. En stor upplevelse var att lillkillen för första gången fick höra åskan. Vi var ut på altanen tillsammans med mormor och morfar när det först kom en ordentlig åskknall och sedan en som var så nära att vi alla hoppade högt. Vilgot blev såklart rädd och pratade mtcket om det efteråt. Dagen därpå skulle han leka på baksidan medan jag lagade mat och efter att ha försäkrat honom om att åskan inte är farlig, bara låter och inte kommer nu gick jag in och lämnade dörren på glänt. Sedan hör jag ett hjärtskärande skrik - då har det åskat igen! Otur kan man säga.

Vilgot är väldigt trotsig och slår oss, speciellt mig, ofta. Stark är han också, så jag har fullt sjå med att hålla i honom och få det viktigaste gjort utan att få för mycket rivsår eller bli skallad. Emellanåt pussas han och kramas och är hur gullig som helst. Hoppas att det inte dröjer allför länge innan den fasen är över.

I övrigt har vi ägnat helgen till att rensa garaget, göra oss av med buskar i trädgården, slänga några möbler som vi inte har plats för, handla mat för några veckor, tvätta bilen, gunga, åka rutchkana, laga mat, handla ett par småsaker på IKEA, tvätta Vilgots ytterkläder, deklarera och en hel del mer. Nu borde jag göra en presentation till en konferens där jag ska hålla föredrag på tisdag, men jag tror att jag har den såpass färdig i huvudet att jag kan sätta ihop den imorgon bitti på jobbet. Får se till att vara där tidigt så att jag får ett tag på mig innan de andra kommer.

Vilgot har börjat sjunga fler och fler sånger med de allra flesta orden och i huvudsak rätt melodier. Det är roligt och vi sjunger ofta tillsammans när vi gungar, cyklar, dansar, äter, promenerar, åker bil, o.s.v. Det är hela tiden spännande att höra vad han kommer att lära sig härnäst. Han härmar allt vad vi säger och i helgen sa han sin första hela mening på tyska. tidigare har han härmat meingar, men nu satte han ihop en själv:”Pappa kommt gleich” (Pappa kommer snart). Jag filmar en hel del och ska se om det går att komprimera så att jag kan lägga upp det här utan att det tar alltför stor plats.

På torsdag är det dags för Vilgots operation och vi får hoppas att han är tillräckligt frisk för att den ska genomföras.

Jag har en alldeles fullbokad men rolig vecka på jobbet. imorgon måste jag åka hemifrån kl 5 för att ta mig till Arlanda och flyga till Finland över dagen. Vi ska göra några riktigt spännande experiment, så jag ser verkligen fram emot det. Förutom den tidiga morgonen då. I övrigt har vi haft en trevlig dag på kursgård och ett intressant möte med extern part. På torsdag ska vi ha ett heldagsmöte som också ska bli otroligt spännande! Tyvärr missar jag då Vilgots operation, men det är så att bara en förälder får vara med på sjukhuset så vi var ändå tvugna att välja. Annars hade jag lätt valt att vara med Vilgot förstås!

I söndags kväll började Vilgot plötsligt gråta en stund efter att jag lagt honom. Det tog en god stund innan vi lugnat honom så att han kunde prata och då kom det: “Vilgot rädd monster!” Han hade sett en mycket kort tecknad serie med ett monster på barnprogrammen och tydligen blivit väldigt rädd. Sedan har han fortsatt att vara rädd för monster på kvällarna, men det har blivit bättre och bättre.

Astmasprayen har fungerat väldigt bra och sedan han fick den har Vilgot inte vaknat av hosta en enda gång! Den här veckan har han varit snorig och då har han fått ta med sig “ankmedicinen” till förskolan också. Det har fungerat bra att ta den där också och han andas så fint i masken varje gång. Foten/benet har han inte klagat över något mer, så jag gissar att det var något tillfälligt.

Annars är vi verkligen i en NEJ-period och vi kallar lillskrutten för inte-mannen då och då. Det kan vara påfrestande ibland, men ändå ganska roligt om man kommer ihåg att det är en utvecklingsfas. Det tar längre tid att göra oss iordning och komma iväg på morgonen eftersom Vilgot totalt vägrar samarbeta om det mesta. När han väl är klar öppnar han själv dörren, går ut och stänger efter sig, så då blir det bråttom att få på sig själv kläderna och bege sig ut för att se till att han inte gör sig illa. Han vet mycket väl att han inte får gå utanför brevlådan och han är väldigt noga med att akta sig för bilar, men med en så liten kan man absolut inte vara säker.

När vi är hemma tycker jag att Vilgot är så stor, resonerar med honom och tycker att han borde förstå. Men när vi kommer i ett annat sammanhang, t.ex. som när Per och Vilgot mötte mig vid tåget idag, ser han så liten ut. Som en bäbis som kan gå. I bilen på vägen hem satt han sedan och sjöng sånger alldeles själv och jag kunde skilja ut vilka det var. Imorse sjöng han också för morfar som fyller år idag. Tidigare har han kommit hem och sjungit “Ja må han leva” och lagat tårta på sin leksaksspis, så nu spelade jag in en snutt och skickade som MMS till morfar. “Visst ska leva……………..(paus)……..visst ska leva hundra år! Hurrahurrahurra!!!

Grattis morfar!

Idag har jag och Vilgot varit hos en barnläkare som konstaterade att Vilgot med största sannolikhet har astma, förhoppningsvis bara infektionsastma. Vilgot var väldigt duktig och satt så stilla så stilla när hon undersökte honom och han tyckte att det var spännande med andningsmasken som ser ut som en anka. Vi fick gå till apoteket och hämta ut en egen anka och två olika mediciner som ska tas med lite mellanrum två till fyra gånger om dagen.

Han har fått medicin två gånger idag och ikväll har han inte vaknat och hostat en enda gång. Ända sedan han var mycket liten har han låtit illa från luftvägarna när han sovit och vi har berättat det på BVC gång på gång. Inte förrän han kom till en öronläkare av andra orsaker fick han remiss till barnläkare för att kolla upp det. Lilla stackarn, täck om han fått medicin lite tidigare så han hade kunnat få sova ordentligt på nätterna.

Idag hade han ont i benet också. En av fröknarna på dagis berättade att han haltat kraftigt efter att han gungat på eftermiddagen, men att de trodde att benet somnat och att det blivit bättre efter lite massage. När vi kom hem och skulle leka på baksidan haltade han igen och höll på att ramla flera gånger. Han vill inte springa och sa att han hade ont i benet. När vi kom in pekade han på benet och sa “Vilgot ha cin” “cin benet” - han ville ha medicin för benet. Vi får se om det kommer tillbaka imorgon också.

Oj, nu var det visst länge sedan jag skrev igen. Jag ska i lite kortad version försöka ta igen vad jag missat.

Påsken firade vi i Norrköping där Vilgot fick spendera tid med mormor, morfar och joel. Förutom påskmiddag och påskägg hann vi med både Kolmårdens djurpark, Busfabriken och klippning. Vilgot hade jättekul mest hela tiden och varje natt dick han sova mellan mormor och morfar i deras säng. Det betydde att jag och Per fyra nätter i rad fick sova utan att bli väckta!

Efter en period med mycket knuffar och sparkar har det nu lugnat ner sig både härhemma och på förskolan. Imorse var vi på Vilgots allra första utvecklingssamtal. Egentligen var det inte så mycket nytt, vi pratar med pedagogerna varje dag när vi lämnar och hämtar, men det var roligt att höra det mer strukturerat och sammanfattat. sammataget verkar det som att han trivs jättebra, är trygg och utvecklas som han ska. Han tycker mycket om att räkna och tar sig nu ända upp till femton, även om han inte riktigt förstår hur det hela hänger ihop ännu.

Igår när jag skulle gå till jobbet hörde jag hur Vilgot vaknade på övervåningen och att han frågade efter mig. När jag svarade kom han ner för trappen och kom och ställde sig brevid mig framför spegeln, tittade upp och sa: Mamma fin!
Sedan gick han till köket, drog ut en köksstol, klättrade upp och vinkade till mig när jag cyklade ut från uppfarten. Gullunge!

Ikväll är vi ensamma hemma jag och Vilgot. Per är på konferensmiddag och kommer hem långt efter läggdags. Efter lek på vår soliga baksida, middag och barnprogram la jag Vilgot som valde Bambi som godnattsaga. Idag var han inte så intresserad av att höra om Bambis äventyr, utan av att själv peka på djuren och berätta vilka de är. på varje sida med Bambi, vilket är nästan alla i boken, ropade han förtjust “Bambi! Vilgot tycka om Bambi!” och la kinden mot bilden för att ge Bambi en kram. Sedan somnade han med sin kanin, en poisbil i handen och boken om Bambi uppställd bredvid kudden.

Vilgot sov gott hela natten och vaknade utan tillstymmelse till feber eller ont i öronen. Vi har ju varit med om det här förut och med tanke på att han varit så pigg på söndagen fick han gå till förskolan. När jag hämtade honom idag berättade fröken att han haft roligt och varit pigg hela dagen, så det var rätt beslut.

Ikväll ville han dock inte lägga sig. Det började med att vi såg en tandläkare på TV och jag sa att morfar jobbar så. Då sprang Vilgot till dörren och ropade “Offa!”. Sedan fick han prata med morfar i telefon, men han trodde fortfarande att morfar skulle komma och stod vid dörren och spanade. Jag gick och la honom iallafall och det gick bra - i en halvtimme. Sedan började han låta däruppe, men jag är ganska säker på att det var uppmärksamhetsskrik. Jag gick upp och la honom igen, men han fortsatte skrika. eftersom han är lite förkyld föll jag för knepet och la mig hos honom en stund. När vi pratat och sjungit och han verkade lugn, försökte jag gå ner. Då började han gråta och sa “ont öronen, Vilgot cin”. Han ville ha medicin alltså. Gråten lät inte riktigt rätt och han låg ju på min arm utan att gnälla strax innan, dessutom reagerade han inte när jag tryckte på fliken vid örat. Å andra sidan, om han verkligen har ont i öronen någonstans och jag inte ger honom smärtstillande när han ber om det vore det riktigt elakt… Han fick nässpray och Ipren, men fick inte komma upp, utan fick ligga i sin säng och vänta på att pappa skulle komma hem och krama honom. Det fungerade och han somnade. Vi får se hur det blir imorgon…

Torsdag hämtade farmor Vilgot från förskolan. Jag kom hem sent, men så vitt jag har hört hade de roligt. Vilgot snubblade och skrapare pannan i en pinne så att han har ett ganska stort sår i pannan, men han verkar inte bry sig om det särskilt mycket.

Eftersom Per skulle jobba hela helgen för att få färdigt sin artikel som måste skickas in i veckan, bjöd jag och Vilgot med farbror Ben på utflykt. Vi valde att åka till Sydpoolen (äventyrsbad i Södertälje) på lördagen. För att vi skulle komma i väg i god tid kom Ben redan på fredagskvällen och sov över här. På lördagen gav vi oss iväg och hade en riktigt rolig dag på badhuset. utflykten avslutades med lunch på thairestaurang i Södertälje - jättegott! Vilgot var nöjd - bad, pannkakor med cocacola, klubba efter maten och alltsammans tillsammans med Ben gjorde att han somande djupt på bilresan hem. Trötta blev tydligen vi andra ocxkså för Ben somnade i soffan och blev kvar en natt till. Vi spelade Othello i skenet från stearinljus under Earth Hour och drack vin medan vi väntade på att pizzadegen skulle jäsa. När Per jobbat färdig kom han och var med och sedan åt vi pizza och såg på film.

Vid det laget hade även Vilgots farfar anslutit. Han hade helgmöte i Stockholm och kom sent på lördagskvällen och gick innan vi vaknat imorse. Under dagen har jag tagit hand om Vilgot och varit och handlat medan han sov middag.

På lördagskvällen var Vilgot så arg och gnällig att vi undrade om det inte var något fel. Jag tog tempen och mycket riktigt hade han feber. Idag har han också haft lite feber, drygt 38 grader C, men ändå varit pigg och sprungit runt. En timme efter att han gått och lagt sig vaknade han ledsen och sa att han har önt i öronen. Då fick han komma upp och äta medicin och prata lite med mormor och morfar via videosamtal över Skype.